Några tankar skrivna i en stund av sorg
Jag sitter i bilen parkerad utanför en kyrka och tittar på en grupp människor som står samlade på kyrkogården. Det är en blandad skara som i vanliga fall kanske inte har så mycket gemensamt men som just i denna stunden delar sorgen. Sorgen över en pappa, bror, son, morfar som inte finns mer. De är på väg in för att titta på den avlidne och ta ett sista farväl, alla upptagna av sina egna tankar, och jag kan bara föreställa mig hur de måste känna sig.
Min dotter är en av dem.
Hon är på väg in för att ta farväl av sin sons pappa.
Allt förändras så fort. Fredag eftermiddag önskar han alla en trevlig helg på facebook. Söndag morgon finns han inte mer. Kvar är de som på ett eller annat sätt blir lämnade med det ofattbara, sin sorg, sina obesvarade frågor och allt som blev osagt.
Jag vet att döden och sorgen är en del av livet men i just denna stund är det ingen tröst och det gör det inte lättare att acceptera den.
Min dotter är en av dem.
Hon är på väg in för att ta farväl av sin sons pappa.
Allt förändras så fort. Fredag eftermiddag önskar han alla en trevlig helg på facebook. Söndag morgon finns han inte mer. Kvar är de som på ett eller annat sätt blir lämnade med det ofattbara, sin sorg, sina obesvarade frågor och allt som blev osagt.
Jag vet att döden och sorgen är en del av livet men i just denna stund är det ingen tröst och det gör det inte lättare att acceptera den.
Kommentarer
Trackback
