Avundsjuka
Den svenska avundsjukan slutar aldrig att förvåna mig så det här inlägget tillägnar jag alla er där ute som bär på avundsjuka och ibland låter mig se/höra dess fula tryne.
Jag har valt att sluta röka och för det känner jag mig jättestolt. Det betyder inte att jag begär att alla andra ska tycka det. Jag slutade inte för min egen skull i första hand utan jag slutade för min sambos skull (läs tidigare inlägg) men jag håller uppe med rökningen för min egen skull. Jag har själv mött många rökare som har slutat medans jag själv fortfarande rökte och varit otroligt avundsjuk på att de kan men inte jag. Men inte en enda gång har jag ironiserat eller kritiserat deras beslut för att sätta mig själv i bättre dager så snälla låt mig också slippa det.
I samband med att jag slutade röka bestämde jag mig för att jag skulle börja röra lite på mig också och till en början gick det väl sådär. De sista två veckorna däremot har jag varit frisk och känt en otrolig motivation så nu har jag kommit igång riktigt bra enlig mina mått mätt. Och jag gör det med mina mått, enligt mina förutsättningar och inga andras. Så snälla låt mig få vara stolt över det här. Jag mår så otroligt mycket bättre och känner mig motiverad till att fortsätta. Just nu funderar jag och dottern på att delta i vårruset i maj och för mig har det varit något som jag inte ens skulle ha tänkt på för bara nån månad sen.
När man slutar röka är en viss viktuppgång tydligen ett måste av flera orsaker och jag är inget undantag. Men snälla sluta döm mig för att jag funderar på min vikt fast jag inte är överviktig. Låt mig få avgöra om jag behöver gå ner ett par kilo eller inte.
För att gå ner några kilo i vikt har jag bestämt mig för att äta enligt GI-dieten. Nu vill jag för sista gången säga: jag mår bra av det! Jag vet att jag behöver kolhydrater också men jag äter kolhydrater, jag har bara tagit bort de snabba kolhydraterna som får kroppen att producera insulin som i sin tur binder fettet och gör att man går upp i vikt. Jag är en vuxen människa, jag kan avgöra det här själv. Och snälla, låt mig åtminstone slippa alla kommentarer om den här kosten från de som själva är överviktiga...
Jag dömer inte er för hur ni lever, äter och rör på er så snälla låt mig slippa era fördömanden och kommentarer. Jag är medveten om att det beror på att ni är avundsjuka men ibland gör det ont ändå. Så antingen gör ni något åt era egna rök-rörelse- och/eller matvanor så kan vi stötta varandra eller så tycker jag ni ska vara tyst om mina. Jag har gjort något som är bra för mig och det kan ni också göra istället för att "gnälla" på mig.
Till alla er som stöttat mig och visat er glädje för min skull och som till och med uttrycker sin stolthet över det jag gör (och ni är många fler än de andra) vill jag verkligen säga: TACK! Tack av hela mitt hjärta, ni är guld värda!
Jag har valt att sluta röka och för det känner jag mig jättestolt. Det betyder inte att jag begär att alla andra ska tycka det. Jag slutade inte för min egen skull i första hand utan jag slutade för min sambos skull (läs tidigare inlägg) men jag håller uppe med rökningen för min egen skull. Jag har själv mött många rökare som har slutat medans jag själv fortfarande rökte och varit otroligt avundsjuk på att de kan men inte jag. Men inte en enda gång har jag ironiserat eller kritiserat deras beslut för att sätta mig själv i bättre dager så snälla låt mig också slippa det.
I samband med att jag slutade röka bestämde jag mig för att jag skulle börja röra lite på mig också och till en början gick det väl sådär. De sista två veckorna däremot har jag varit frisk och känt en otrolig motivation så nu har jag kommit igång riktigt bra enlig mina mått mätt. Och jag gör det med mina mått, enligt mina förutsättningar och inga andras. Så snälla låt mig få vara stolt över det här. Jag mår så otroligt mycket bättre och känner mig motiverad till att fortsätta. Just nu funderar jag och dottern på att delta i vårruset i maj och för mig har det varit något som jag inte ens skulle ha tänkt på för bara nån månad sen.
När man slutar röka är en viss viktuppgång tydligen ett måste av flera orsaker och jag är inget undantag. Men snälla sluta döm mig för att jag funderar på min vikt fast jag inte är överviktig. Låt mig få avgöra om jag behöver gå ner ett par kilo eller inte.
För att gå ner några kilo i vikt har jag bestämt mig för att äta enligt GI-dieten. Nu vill jag för sista gången säga: jag mår bra av det! Jag vet att jag behöver kolhydrater också men jag äter kolhydrater, jag har bara tagit bort de snabba kolhydraterna som får kroppen att producera insulin som i sin tur binder fettet och gör att man går upp i vikt. Jag är en vuxen människa, jag kan avgöra det här själv. Och snälla, låt mig åtminstone slippa alla kommentarer om den här kosten från de som själva är överviktiga...
Jag dömer inte er för hur ni lever, äter och rör på er så snälla låt mig slippa era fördömanden och kommentarer. Jag är medveten om att det beror på att ni är avundsjuka men ibland gör det ont ändå. Så antingen gör ni något åt era egna rök-rörelse- och/eller matvanor så kan vi stötta varandra eller så tycker jag ni ska vara tyst om mina. Jag har gjort något som är bra för mig och det kan ni också göra istället för att "gnälla" på mig.
Till alla er som stöttat mig och visat er glädje för min skull och som till och med uttrycker sin stolthet över det jag gör (och ni är många fler än de andra) vill jag verkligen säga: TACK! Tack av hela mitt hjärta, ni är guld värda!
Kommentarer
Postat av: Mickis
Otroligt starkt och ärligt inlägg! :)
Trackback
