Carolas Blogg

Trots en gedigen plan över mina rökvanor och trots att jag vet att jag är en känslomänniska hade jag glömt tröstcigaretten! Hur nu det ens var möjligt.. Sonen med sambo och mina älskade små barnbarn åkte hem idag och det är alltid lika jobbigt men idag var det ännu värre. I vanliga fall kan jag stålsätta mig tills de har åkt för att inte göra det värre för dem genom att visa att jag är ledsen. Men idag gick inte det. Sonen grät och jag grät och vi bara stod och höll om varandra en lång stund. Jag vet att han längtar hem till oss precis som vi längtar så otroligt mycket efter honom när vi inte ses. Jag hade kunnat göra vad som helst för den där tröstcigaretten när de åkte. Så istället för den har jag nu gråtit till och från sen de åkte för 3 timmar sen. 

Dagen började riktigt bra. Att inte röka var naturligtvis det första jag tänkte på när jag slog upp ögonen men jag var bestämd att det skulle gå. Jag tog en promenad vid 12-tiden och även om det stundvis har varit lite jobbigt har det gått bra. Jag blir lite arg för att jag tänker på det hela tiden. Som en demon som sitter i huvudet och med sin spökröst säger: inte röka, inte röka, inte röka. Jag antar att det avtar med tiden när jag har skapat nya vanor där rökningen inte ingår. Tror mitt humör har varit okej idag, men det ska kanske mina närmaste svara på. Känslorna har åkt lite bergochdalbana men jag har bestämt att det får vara jobbigt ett tag och att alla känslorna är okej. Det har räckt med att sambon kramar om mig eller frågar hur det är så stockar sig rösten och tårarna kommer. Men istället för den där tröstcigaretten har jag plockat lite, gått runt här hemma mycket och pratat en del. Ett nikotintuggummi (delade det på två) har det gått idag och det är väl godkänt tycker jag. Däremot så kan jag tycka att jag varit mer än lovligt självupptagen idag för jag har inte ens frågat min sambo hur det går för honom... Förlåt..

Sonen har också hängt på vårt rökstopp och det gör mig verkligen sååå stolt över honom. Jag hoppas vi kan stötta varandra på något sätt trots att det är 40 mil mellan oss. Om du läser det här: Låt oss visa att vi är starkare än cigaretterna, vilken form de än tar (tröst, sällskap, rastlöshet eller belöning) JAG TROR PÅ DIG!

Kram på er så länge!