Tacksamhet? Ja, men inte just idag.

Jag hatar att säga hejdå, jag avskyr verkligen att lämna nära och kära bakom mig eller att behöva vinka av dem när de åker, jag hatar att ha sonen med sambo och deras söner så långt bort. Ja, jag vet att 40 mil inte är hela världen och ja, jag vet att jag borde vara tacksam för att vi kan åka till varandra relativt ofta och en annan dag ska jag fokusera på hur tacksam jag är för att vi kan ses och hur roligt vi har när vi träffas. Jag ska tänka på hur stolt och glad jag blir när tvillingarna springer emot mig och vill upp i famnen trots att vi inte ses så ofta. Jag ska också känna tacksamhet för att tvillingarna har föräldrar som tar hand om dem så bra. Och framförallt ska jag känna tacksamhet för att vi älskar varandra och har en tät, nära kontakt oavsett hur ofta/sällan vi ses. Jag VET att jag har många saker att vara tacksam för och det ÄR jag också men just idag vill jag bara skrika:

JAG SAKNAR ER OCH VILL ATT NI BOR HÄR!


Och en sak till: Jag älskar er <3


Kommentarer
Postat av: Eva

Förstår dig fast jag har mina så nära. Skulle inte klara att ha dom så långt bort. ♥

//Eva

2012-07-09 @ 19:24:12
Postat av: Mats

Ja jag håller med bara jag!!

2012-07-09 @ 23:04:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0